Så var det dags igen – Par Bricoles seniorverksamhet ordnade med en heldags busstur runt i södra Uppland för att besöka slott och herresäten. Ett café och en kyrka hanns det för all del med också på den mycket trevliga turen.
Det här med senioren är kanske lite missvisande eftersom alla bröder från Grad 1 t.o.m. 11 är välkomna att delta på utflykterna i mån av plats, och att dessutom ta med sig sina kärälskeliga på Seniorens aktiviteter.
En i det närmaste full buss med förväntansfulla deltagare avgick från Cityterminalen prick klockan 8 onsdagen den 10:e maj. Ordförande i PB Senioren, Thord Sjöberg och hustru Cia såg till att alla kom ombord i tid och dessutom fick den sedvanliga och uppskattade utflyktspåsen. Lite hjälp fick de också av medarrangörerna Per Strandin, Anders H. Holm och Claes Munk af Fulkia med respektive.
Första etappen i vår resa var inte så långt utan redan strax nordväst om Hagaparken stannade vi för frukost på ett av Thelins konditorier. Den kungliga kopplingen här var att det låg på Gustav III:s Boulevard i Solna och mackorna och kaffet satt bra inför vidare färd norrut. Vår ciceron och färdledare Thord berättade om dagens utflyktsprogram och lovade att vi på nästa stopp allt skulle få besöka ett riktigt och därtill kungligt slott, nämligen 1600-talsslottet Rosersberg.
Slottet uppfördes ursprungligen av familjen Oxenstierna men kungligt blev det först när staten på 1760-talet skänkte det till Gustav III:s yngre bror Karl XIII. Efter honom användes slottet av vår förste Bernadotte, Karl XIV Johan och hans Désirée, åtminstone sommartid. Slottet är lite av en tidskapsel av svunna tider. Rummen står nästan orörda sedan slutet av 1700-talet till 1860 med välbevarade inredningar och samlingar. Karl XIV Johans sängkammare lär tillhör en av Sveriges förnämsta inredningar från 1800-talets första årtionden.
Rosersbergs slott har också en vidsträckt park som bidrar till charmen där det ligger vid en vik in från Mälaren. Fortsätter man på vattenleden norrut kommer man till Sigtuna, sedan vidare till sjön Ekoln och vattenvägen till Uppsala.
Efter det här fantastiska slottsbesöket var det dags att packa sig in i bussen igen för att åka till nästa slott, det lilla charmiga renässansslottet Skånelaholm på stranden till sjön Fysingen inte så långt ifrån Rosersberg.
Skånelaholm är ett lantslott med rötter från 1200-talet. Egendomen ägdes då av Magnus Ladulås som sålde den till Sko kloster. Slottet fick sin nuvarande grundform åren runt 1640 då landshövdingen och diplomaten Andreas Gyldenklou köpte hela härligheten. Ca 100 år senare köptes Skånelaholms slott av kommerserådet Frans Jennings. Det har funnits många ägare till slottet och en hel del renoveringar och ombyggnader har skett. Slottet köptes 1929 av folklivsforskaren och historikern Herbert Rettig som donerade det och dess samlingar till Vitterhetsakademien 1962. Fru Ing-Marie Rettig var den sista som bodde på slottet och det gjorde hon fram till 1985.
Nu börjar lunchhungern göra sig påmind bland seniorerna och det var hög tid att besöka vårt sista slott för dagen, och det var Johannesbergs slott som nog egentligen är en herrgård. Men vi är inte kinkiga och ser fram emot en god lunch. Slottet är idag en väldigt bra konferensanläggning och hotell med omgivande golfbana och andra trevliga aktiviteter. Det ligger ca 20 min. bilväg från Arlanda i Gottröra socken, en alternativ landningsplats så att säga till Arlanda.
Skomakarlådan som serverades till lunch var utsökt liksom vinet, och miljön restaurangpersonalen var liksom pricken över i.
Efter den goda lunchen hade vi bara ett besök kvar att göra och det var att besöka 1100-tals kyrkan i Skepptuna. Tornet tros vara från början av 1400 och är en efterbildning av Uppsala domkyrkas torn men har till motsats från dessa bevarat sin ursprunglighet.
Det är ett ovanligt kraftigt torn med tydlig ornering med vita sköldar och bårder på varmrött tegel och har nog också varit tänkt som ett försvarstorn i orostider. Det här är gamla vikingatrakter och på den tiden kunde man segla hit från Trälhavet utanför Vaxholm, och vidare till Uppsala. Därav Skepp-namnet på socknen och kyrkan och mängden runstenar i området.
Kyrkan är till/ombyggd och renoverad flera gånger under århundraden men lyckosamt finns många av de fina medeltids¬målningarna fortfarande bevarade. Likaså är kyrkans förnämsta prydnad, det förgyllda altarskåpet tillverkat i Bryssel 1515, fortfarande i relativt bra skick och väl värt ett besök i kyrkan. Skåpet är uppbyggt med 14 små och stora scener ur Jesu liv och död uppställda bredvid varandra kompletterat med målningar på samma tema på insidan av altarskåpets öppna dörrar.
Som tack och visad uppskattning för utmärkt guidning fick sockenprästen ta emot senaste numret av EVOE och seniorens guldmärke från Thord.
I och med detta så var det också dags att lämna den i vårsolen vackra grönskande uppländska landsbygden för att styra kosan åter mot storstaden.
Tack Thord, Cia och alla PB-Seniorer för en utomordentligt trevlig och innehållsrik utflykt!
Vid pennan och bakom kameran: Anders Elerud