Söndagen 24 april bjöds det på en hommage till Cornelis i en fullsatt salong på TEATER TR3 på Söder i Stockholm. Det var de Bacchanaliska Lekarne i Par Bricole som gav sin tribut till poeten, vissångaren, kompositören och skådespelaren Cornelis Vreeswijk. Flera av de medverkande hade personliga minnen från möten med denne poet och artist som likt Bellman och Taube går till historien för virtuosa och omistliga verbala bilder av sin samtid.

Br Pierre Ström, en av Cornelis nära vänner, var kvällens konferencier och bjöd mellan alla visor och ballader på anekdoter och berättelser från tiden med en av landets största trubadurer och vissångare. Pierre förmedlade en härlig och målerisk bild av trubadur-Sverige på 60-, 70- och 80-talet, kompletterat med bakgrund till många av Cornelis texter.

Publiken bjöds på ett fantastiskt axplock av pärlor från hela fjorton Cornelis-album inklusive Lena Anderssons 12 visor och Cornelis sjunger Victor Jara, underbart framförda av de många Bacchanaliska Lekarne.  Förutom Pierre Ström själv, medverkande…

fr.v. Mikael Andersén, Lars-Anders Johansson, Jan Rudling, Gunnar Ekman

 

fr.v. Hans Nystedt, Kjell Hammarström, Kjell Lööw och Markus Burman

 

fr.v. Jan Sigfridsson, Christer Alexandersson, Leif Helde och Gabriel Edström

I mingelpausen serverades det kakor och bullar med dryck av PB-traktören Sven Elliot och både publik och artister fick chansen att sträcka på benen en stund innan andra halvlek.

Hommage-mingel på Teater tre på Rosenlundsgatan på Söder

 

> Det sjunger några ungar på Karl Johan
De låter starka och fina som bara ungar kan
Själv är jag bakom lås och bom på mitt hotell
En kväll bak barrikaden, en vanlig kväll…<<

Med de välkända raderna inledde Gabriel Edström starkt andra delen av föreställningen med sin härliga och uppskattade tolkning av Turistens klagan.

Gabriel Edström med sin banjo sjöng Turistens klagan, med stöd av Jan Sigfridsson på klaviatur, Gunnar Ekman på ståfela, Markus Burman gitarr och Christer Alexandersson som här plockat fram dragspelet.

Vidare i kavalkaden av Lekare som framförde Cornelis visskatter…

fr.v. Torbjörn Reimer, Staffan Wikström, Hans W Löwgren, Sune Bohlin och Björn Richard

Cornelis Vreeswijk gick ur tiden alldeles för tidigt för ofattbara 35-år sedan, blott 50 år gammal. Holländaren som kom till Sverige i tolvårsåldern och lärde sig svenska språket som få svenskar behärskar det, men han blev faktiskt aldrig svensk medborgare trots att han fortfarande då och nu är en av våra mest folkkära artister genom tiderna. Men hans popularitet har aldrig tynat och hans stora visskatt är fortfarande bland den mest uppskattade och spelade på Spotify med över trehundratusen lyssningar i månaden, vilket visar att låtarna lever vidare genom nya generationer.

Den helt igenom formidabla föreställningen avslutades med allsång av den tyvärr alltid så aktuella I Natt Jag Drömde, den amerikanska fredssången av Ed McCurdy, som fick svensk text av Cornelis och spelades in tillsammans med Ann-Louise Hanson och Fred Åkerström på live-albumet Visor och oförskämdheter 1964. Allsången leddes av Gunnar Ekman.

 

Text och foto: Anders Elerud, Ordens-Bildredaktör