Senioraktiviteterna i Par Bricoles Moderloge har med få undantag legat i träda de sistlidna två åren. Pandemin har satt P för våra 70 +-ares vanligtvis mycket uppskattade aktiviteter så som studiebesök, kulturevenemang och bussutflykter. Men nu, en solig dag i mitten på maj, var det äntligen dags igen. Klockan 8.00 sharp avgick en i det närmaste fullsatt buss med förväntansfulla seniorer från Cityterminalen med Ordförande i PB-senioren Thord Sjöberg som ciceron.
Thord håller kontroll medan hustru Cia och Anders H Holm såg till att alla fick en påse nyttig färdkost med på den långa resan till vårt första pit stop som var Skokloster. Där bjöds det på frukost i slottscaféet och sedan en fantastisk fin guidad visning av det pampiga slottet. Det uppfördes av Carl Gustaf Wrangel i mitten på 1600-talet strax efter det trettioåriga kriget som hade gjort Wrangel osedvanligt rik. Själva klostret anlades redan på 1200-talet.
Slottet är i väldigt gott skick och gjorda renoveringar har varit varsamma. Slottet ägs sedan 1967 av Staten och det är absolut väl värt ett besök för den som vill uppleva 1600-talets prakt och den vackra omgivningen där det ligger vid Mälaren.
Förutom de vackra interiörerna så rymmer slottet också en av världens största samlingar av vapen från 1600-talet och mycket annat smått och gott.
Efter slottsbesöket på Skokloster gick bussfärden sedan vidare till Skultuna Messingsbruk som ligger strax norr om Västerås, vackert beläget sedan ca 400 år bredvid Svartån. Skultuna är ett av de äldsta företagen i världen och grundades av Kung Karl IX 1607 och verksamheten är fortfarande i gång. Mässing är en legering av koppar och zink och ju mer koppar ju rödare mässing. Vanlig blandning är ca 65% koppar och resten zink. Ibland blandar man i lite bly också för att underlätta bearbetningen.
Efter besöket och shoppingen i bruksmiljö var det hög tid för lunch och resan gick vidare till Måns-Ols Utvärdshus vackert belägen vid sjön Långforsen utanför Sala.
Området är historiskt knutet till Sala silvergruva och det första utvärdshuset byggdes redan 1791. Namnet Måns Ols kommer från Måns Olsson som var dammvaktare mellan 1709 och 1748. Han hade ansvar att efter silvergruvans behov reglera vattenflödet till gruvan och hålla dammvallarna i gott skick.
Maten var utmärkt för hungriga magar, eller vad sägs om Laxfilé med skagenröra, ångade grönsaker och dillstompad potatis alternativt Pannbiff med gräddsås, lingonsylt, Inlagd gurka, potatisstomp.
Efter besöket hos Måns Ols så körde vår buss in till Sala där vi besökte Aguélimuseet som ligger inrymt i ett gammalt elverk bredvid Lillån.
Där fick vi lära oss av en mycket kunnig konsthistoriker och guide att Ivan Augéli målade ljuset. Han såg landskapsmåleri som sammanvävt med sufismens esoteriska världsåskådning, som det så vackert står i Sala konstförenings folder. Kanske inte så långt ifrån vårt esoteriska sällskaps ständigt sökande efter ljuset.
Efter det lärorika och trevliga besöket i Sala konsthall hälsade vi på hos en s.k. Eko-bonde på vägen tillbaka till Stockholm. Där erbjöds vi köpa allehanda styckningsdetaljer från nötdjur, att ta med hem till middagen för de som ville.
Efter besöket i spenaten bar det av i full fart tillbaks mot Cityterminalen igen. Ditt anlände vi igen vid 19-tiden lagom trötta efter en lång dag men en härlig utflykt. Nu kan vi glädjas åt att PB seniorerna aktiviteter är igång igen.
Text och foto: Anders Elerud
Fler bilder finns i Moderlogens bildgalleri (endast för bröder i Par Bricole).
