I Par Bricole intar Lars Hjortsberg (1772-1843) en speciell hedersplats. Han vann sitt inträde i vårt sällskap den 30 mars 1795, vid just det Kommendörssammanträde då Kexél och Oldenburg höll sin högtidliga parentation över Bellman.

Hjortsberg var då en erkänd skådespelare, och en av ytterst få som hade lyckats vinna Bellmans vänskap på dennes äldre dagar. “För Kexél var det en livgivande solglimt att under sista lefnadsåret få inviga den unge vännen i samfundets angelägenheter” skriver August Kinberg i sin bok “Par Bricoles gustavianska period”.

Till en början gjorde Hjortsberg mest lycka som Bellmansångare, trots att hans röst var “beslöjad och inte utan näsljud”. Även litterärt arbetade han för Par Bricole och skrev Barbaratalen åren 1803, 1811 och 1814.

År 1812 erhöll han den högsta graden, RSK. 1820 utsågs han till Storkansler, följande år blev han Deputerad Stormästare och 1822 Stormästare. Han var ännu inte 50 år fyllda och en av de yngsta någonsin att bekläda vårt högsta ämbete som han innehade under åtta år. Bland annat ledde Hjortsberg invigningen av Bellmans byst på Djurgården den 26 juli 1829. Men han bidrog även på andra sätt till bricoleriets utveckling.

Som Sveriges främste skådespelare hade han en stor krets av talangfulla vänner som gärna sökte inträde i det sällskap där han var Stormästare. Par Bricole växte hastigt till i numerär och kvalitet. Alla med smak och intelligens drogs hit, sångare, skalder, muntra kvickhuvuden och skickliga administratörer.

År 1830 avsade sig Hjortsberg Stormästarskapet för att i stället ägna sina krafter åt skådespelaryrket samt sin stora familj. Sista gången han framträdde på scen var i december 1842. Ett halvår senare dog han av slag under ett besök i Nyköping sysselsatt med att binda upp rosenstänglar i en trädgård. Han ligger begravd på Nyköpings kyrkogård.