Född i Stockholm 1744, avliden i Stockholm 1812. Han var son till en gulddragare i Stockholm och fortsatte i sin faders fotspår, blev med tiden gulddragareämbetets ålderman. Inte bara det; han hann också med en bana i borgerskapets militärkår, och slutade där efter lång verksamhet som brigadchef vid kavalleriet därstädes, samt var tidigt innehavare av framstående befattningar inom Stockholms borgerskap, där han efter att ha varit rådman och annat 1802 blev handelsborgmästare.
Han var en äkta gustavian, känd för sin varma rojalism, och hade rykte om sig i huvudstaden som god sällskapsbroder, framför allt i Par Bricole, där han från inträdet 1778 var mycket aktiv: Deputerad Stormästare i 13 år, Generalordförande i 26 år. Enligt en minnestecknare var det näst Kexel Oldenburg som förvaltade Orden i dess äldsta tid.
Det är också till stor del tack vare Oldenburgs utmärkta tal och hans efterlämnade papper som vi vet det vi vet om bricolisternas allra äldsta öden. Liksom sin företrädare på Stormästarposten, Cederstedt, sökte Oldenburg under sin period som styrande att dämpa den bacchanaliska yran och återföra ordenslivet till lugnare och värdigare former. Eftersom Cederstedt så gott som ständigt vistades på sina lantegendomar uppbar Oldenburg dennes åligganden under större delen av Cederstedts år som Stormästare.
